Tatueraren från Käringön gör mönster med emmamalena

Ända sedan emmamalena öppnade butiken på Käringön har Helene Bååk drivit tatuerarstudio och konstnärsateljé i huset bredvid. Här har många ikoniska verk skapats: tavlor, tatueringar och skulpturer. I hennes arkiv finns mängder av teckningar, skisser och fotografier på tatueringar hon gjort genom åren. Emma och Malena har alltid fascinerats av Helenes konstnärliga skicklighet. Och nu håller de på att ta fram ett mönster tillsammans.

Sedan något år tillbaka tatuerar inte Helene längre, men när studion var i gång kom kunderna ut till Käringön och slog sig ner på Helenes tatuerarbänk, med havet i blickfånget. De fick något gott i glaset och hennes sambo Martti berättade historier från livet till sjöss, samtidigt som bläcket tog form.

Vad betyder Käringön för dig?

– Allt. Jag skilde mig för att flytta hem till Käringön efter nästan 30 år i USA. Käringön har alltid varit grejen för mig. Mamma är född här och mormor var den sista barnmorskan på ön. Hon förlöste alla barn här, till mitten av 1940-talet, och jag fick hänga med.

Alla barn kommer tillbaka

– Har man en gång varit här som barn har man en dragning tillbaka. Alla barn kommer hem igen. Klipporna och havet gör det vackert och det är lika fint i januari som i juli.

Helene utvecklade sina konstnärliga talanger när hela familjen flyttade till USA 1956, det var givet att det var konst hon skulle syssla med. Hon startade sin första tatueringsstudio i maj 1976 i Mount Kicso utanför New York, studion hette "The Fringe Tattooing”.

Mormors hus på Käringön

Efter alla år i USA återvände Helene till mormors hus på Käringön. Under ett par år bodde hon ute på Måseskär tillsammans med kompisen och fyrvaktaren Kent Thunell. En älskad man som även betytt oerhört mycket för Emma och Malena. Kent vaktade fyren och Helene målade och tecknade reportageteckningar. Livet som konstnär innebär många typer av uppdrag.

– Jag målar tavlor i olja, akvarell, illustrerar i blyerts och bläck och gör collage i drivved. På 80-talet gjorde jag enorma väggmålningar för Stena Line. Det var ett kul och annorlunda uppdrag om än slitsamt.

Förträffligt trevliga

– Jag har följt Emma och Malena ända sedan de kom ut till Käringön för snart 18 år sedan. Det är mysiga tjejer och de har varit här i studion många gånger och hälsat på. Förträffligt trevliga. Och det är verkligen imponerande att de har gjort sin grej.

De har expanderat så mycket. Och de är ju småbarnsföräldrar också. Jag förstår inte att de orkar. Men det är bra att de är unga, då orkar man mer. Jag hoppas bara att de inte arbetar för hårt. Man måste ta vara på tid och hälsa.

Fy fan, det här mönstret gillar jag inte.

– Jag äger varenda modell på hoodie som de har producerat sedan begynnelsen. De håller så bra. Varje år handlar jag en tröja åt mig själv eller någon annan. Deras mönster är populära att ta med sig som presenter när jag besöker mina vänner i USA eller Jamaica. Ibland tycker jag om deras mönster och ibland inte. De vet mycket väl vad jag tycker om och inte, det brukar jag vara tydlig med.

– Vi har alltid haft respekt för Helene, hon har sagt vad hon tycker. Det är inte alla som vågar. Vi uppskattar hennes ärlighet. Därför kändes det både roligt och självklart att ta fram ett mönster tillsammans, säger Malena.

– Så en mörk kväll i december klev vi över till hennes studio och gick igenom hennes arkiv. Hon visade mängder av skisser. Och efter en varm bastu och ett kallt bad hade vi bestämt vad ville göra tillsammans.

I SAMARBETE MED HELENE BÅÅK